Det beror på vad anledningen till trädfällningen är. Har man ett skadat eller dött träd nära hus och egendom bör man ta ner det snarast, gärna innan höst- och vinterstormarna kommer. Vill man få in mer ljus kan det vara enklast att bestämma vilka träd man vill ta ner när de har löv. Man kan för all del fälla träd närsom helst under året, men är man ute efter att få bra ved redan till nästa november så är vintern den bästa tiden att fälla träd på. Detta gäller främst lövträd. 

Under vintern är trädens savhalt som lägst, vilket innebär att veden innehåller mindre fukt från början. Mindre fukt gör att torktiden blir kortare och resultatet bättre, dvs mindre risk för svamp- och mögeltillväxt (det där vitluddet man inte vill ha med in i huset).

När marken är frusen är dessutom risken mindre att maskiner orsakar markskador. Om man behöver vinscha stockar längs marken blir markskadorna mindre när marken är frusen.

Vinterfällda träd riskerar inte heller att angripas av insekter innan man hunnit klyva och stapla veden. Torrare ved ger högre verkningsgrad vid eldning och mindre sot i skorstenen. Dessutom blir lagringen mer effektiv eftersom veden snabbare når rätt fuktnivå.

Lagra gärna nykluven ved utomhus i ett vindutsatt läge men under ett tak, och flytta helst in den i huset/vedboden när hösten kommer. Om man inte har ett naturligt bra ställe för vedförvaring ute så är det alldeles utmärkt att lägga ett golv av slanor, bygga en rund eller fyrkantig mur av vedträn, kasta vedträn in i den "behållare" man bygger upp så att de ligger luftigt, och avsluta med att lägga ett plåttak med lite lutning på, som skjuter ut typ 30cm utanför vedstapeln. Vind är viktigare för torkningen än sol.

Om man inte haft möjlighet att fälla sitt lövträd under vintern men vill få ved till kommande vinter så kan man faktiskt fälla tex en björk på senvåren  då den har mycket sav i sig. Tricket är nu att lämna trädet som det är, fällt där det ligger, och inte kvista eller kapa. Löven kommer efterhand att utvecklas och dra ur sav ur stam och grenar. När sedan löven börjar vissna i juni/juli så kan kvistning och uppkapning ske. Björk bryts snabbt ner av mikroorganismer och bör klyvas snarast. Denna metod kallas syrafällning. Nackdelen kan ju vara att trädet ligger och tar plats på tomten under många veckor, men det kanske är värt det om man annars får ont om ved till vintern och går miste om många mysiga kaminbrasor? 

Fler vedtips:

Bark kapslar in fukt. Därför bör man helst inte lagra oklyvna vedkubbar alltför länge utan gärna klyva dem innan påsk, sa man förr. Hinner man inte med att klyva dem så gör en enkel randbarkning. Mer om detta längre ner.

Grova grenar är utmärkta att göra ved av, speciellt när de är ganska raka vilket björk, asp mm är. Man kan göra ved av ner till typ 3cm diameter om man randbarkar och kapar grenarna. Randbarkningen öppnar upp barken och gör att grenen torkar betydligt snabbare. Det gör också att det räcker med att bara kapa smala grenar i 30cm vedkubblängder, man behöver inte klyva dem. De minsta smala kubben blir bra späntved/tändved. Randbarkning sker enklast med motorsåg i samband med kvistningen av trädet: man drar med vinklat svärd och full gas längs grenen så att en remsa av bark fräses bort och splintveden syns. Man kan såklart även randbarka med en yxa, barkspade, kniv etc. Det tar då lite mer tid men man slipper maskinljud och förbrukning av drivmedel som bensin eller el. 

Några ord om säkerhet: som med all hantering av skärande maskiner så är arbete med motorsåg förknippat med risker. Det är inte bara maskinen i sig som är farlig utan såklart även de träd man fäller. Underskatta heller inte små träd och grenar i spänn, många gånger är de små träden de som orsakar skador eftersom de missbedöms pga sin ringa storlek. Är man osäker bör man ta hjälp av utbildad yrkesperson som har erfarenhet och ansvarsförsäkring. 

Sammantaget ger alltså vinterfällning både bättre vedkvalitet och ett mer skonsamt arbete för tomtmarken!